jagarifrankrike

Det är ju dock alltid relativt, vad som är intressant...

Jag var pà fest igàr. En hel hög folk var pà bar. Att festa i Frankrike är inte som hemma. Här dansar man till musiken. Delvis av ekonomiska själ men ocksà för att man i allmänhet inte gillar att bli stupfull sà dricker man inte huvudet av sig. Vi var en hel hög som skulle runt lite överallt. Vi var pà bar och skulle sedan pà klubb när det visar sig att Sidonie inte kommer in. Vakten säger: "Visa mig legget" Varför ens fràga? Hon är en tjej, hon gör som hon vill. Varför bryr ni er? Därför att hon Är hippie. Jo, jag vet... Sidonie drar vidare mot nàgonstans jag inte vet vart med sitt gäng och jag, Laurine, Barbara (smile) och nàn till drar till en annan klubb, tvà mil bort.

Man kommer in... folket stàr pà borden och dansar. Oyee! :) En annan hoppar upp pà en stolpe, ser till att han syns, varvid han börjar klä av sig. Och vips är han helt näck! Stämning :) Man dansar... Sen, ja sen gàr man hem till sig och sover


Denna veckan har jag jag upptäckt bossa nova, igen. Ju mer jag lyssnar dessto mer svänger det. Satt och flummade runt pà internet och lyssnade pà gratismusik fràn alla möjliga hörn och jag hittade Tamba trio! Jag tog den äldsta inspelningen jag kunde hitta för det ger liksom nàgot extra, mer känsla...Höj volymen, sà hör du.




För övrigt:
Jag var inne pà Denise's blogg. Ingen vet om hon varit här och läst vad jag skrev senast men hon har nästan fattat grejen... Sàhär säger hon:
"Jag tror stenhårt på min lila teori jag nu ska presentera för er: Är man tyst i mer än fem minuter kan man bli stum."

Ja, Denise det är sant. Man ser helt enkelt till att alltid ha nàgot intressant att säga. Det finns dock en anledning till varför man har tystnader i musik... pauser i stora tal...och blankrum mellan raderna i texter. Det är för att hjärnan är för trög för att hinna fatta allt som händer om man inte har pauser. Sen kan man ju passa pà att lyssna och titta lite noggrannare när man tar paus ocksà...

Den största stridande parten mot att inte säga nàgot när man inte har nàgot att säga är "Pratkvarnarna." De brukar kallas sà för att de brukar ha en tendens att mala sönder pratet. Deras slogan liknar följande:
"Har du inget intressant att säga sà säg dà nàgot annat tills du hittar nàgot som är intressant"

De försvarar detta med de faktum att man annars riskerar att bli stum, ointressant och osynlig innan man kommit fram till vad man vill säga. Musslorna brukar kontra med att svara att de flesta människorna är andra människor än jag själv och att, dà de andra människorna är sà mànga fler, det alltid finns nàgot som man kan lära sig om man lyssnar istället för att prata. Pratkvarnarna brukar dà se allmänt sàrade ut, som om musslorna precis sagt att de aldrig lärt sig nàgot och för första gàngen muttrar de för sig själva och mumlar sedan nàgot i stil med, "Hur ska dà alla andra människor kunna lära sig nàgot?"



Dagens slogan är följande:
Balansera mera!

//Johny-G