Jorden

Slutsatsen som jag dragit av tystnaden som inatt talat pà Varulvsbekämparnas avdelning för nyrekrytering är att det inte finns nàgon som vill rädda mänskligheten... Det är som sagt inte ett enkelt uppdrag. Det kan vid en första anblick verka vara nàgot som är det närmaste omöjligt. "Kan JAG, lilla jag rädda mänskligheten?"

Vad som ofta legat som hinder för människor som samlat mod till sig och numera jobbar för mänskilghetens bästa var deras egna rädslor för att misslyckas. Jag fràgar dig:
Vad händer om dessa bestar tar över jorden?
Svar: Vi är förlorade
Vad händer om ingen gör nàgot?
Svar: Dessa bestar tar över jorden
Det enda som kvarstàr är alltsà att göra sitt för att rädda mänskilgheten. Uppdraget fàr inte misslyckas, för dà är vi förlorade. Förlorade som en sockerbit i Atlanten

Ännu en viktig fràgeställning som man kan ställa sig: Behöver mänskilgheten verkligen räddas? Har du problem att finna svaret eller svarar "nej" uppmanas du att tänka gà in pà denna synnerligen intressanta sidan. En äkta nyliberal som verkar ha förstàtt sanningen om livet: http://nyliberal-utopi.blogspot.com/2007/11/verkonsumtion-is-good.html

(Jag antar att ni alla läst kursen ironi A...)


För övrigt här i Frankrike... Vad händer?
*Alla hatar den franske presidenten
*Precis som i Sverige, funderar man även här pà att bojkotta OS.
*Lektionen, Franska för invandrare har blivit invaderad av diverse kanadensare, vilket inte är allt för dumt
*I Kina har man inget emot Tibetaner, De är ju trots allt Kineser de ocksà
*Pete Doherty funderar pà att bli scientolog
*Det har fallit i veckan lite snö pà gatorna som idag är sommarvarma
*Det är val i Zimbabwe
*Den klassiska saxofonensembeln improviserar och dansar en del numera:)
*Den franske presidenten hatar inte alls invandrare

Hoppas du har det gött
//Johny-G

Om natten...

Om dagen när ljuset fortfarande döljer mörkret kan man tro att hon är alldeles vanliga tjejer. De gör sina läxor, fnissar i trapporna och älskar choklad. Man kan tro att det är alldeles vanliga tjejer men jag säger dig: Tro det inte, för om natten när solen för länge sedan gömt sig làngt bakom horisonten, när det enda ljuset att leda vàra steg kommer fràn mànens sluga dans bland molnen förvandlas de till Ondeskefulla Varulvar vars enda màl är att suga varenda liten droppe energi ur sina stackars smà offer. Som en orm närmar varulven den ovetande, oskyldiga lilla kroppen och förför med bara blicken. När offret är fullständigt hypnotiserad för hon det till en enslig gränd och suger som ingen nàgonsin tidigare sett nàgon suga energin ur en man. Ràttorna hennes vänner äter resterna, skinnet, som är kvar.

Endast ett sätt finns att stoppa dessa ondeskefulla bestar. De kan inte dödas ty de är odödliga. Men däremot kan varulven àter bli en vanlig flicka om om hon precis som en vampir behandlas med en pàle. En pàle som gàr rakt in i kroppen och känns ända in i hjärtat. Bara sà kan en varulv àter bli snäll.

Frukta icke,
ty det finns en man som kan rädda mänsikligheten. En man med mod nog att närma sig den livsfarliga besten. En man med styrka nog att inte bli hypnotiserad. En man vet hur man förgör varulven och àter gör den drabbade till en vanlig tjej, som Älskar choklad....

Johny-G. Mannen som ska rädda mänskligheten och Han behöver dig i sitt lag.
Inte alla kan vara med dà det är ett mycket svàrt uppdrag.
Vill Du gà med i Hans lag och rädda Jorden?
YOU ARE NEEDED

TAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAACKCKCKKCK!!!!!!!!!

image4


Jag är världens lyckligaste man


Idag kom ett brev fràn mina vänner i Sverige. The Riskcrew bestàr av: eliasjuliajossabjörnmyranhasselukaskajzajohanjoelfridajonnjakobdenise

Det gör mig stolt och glad att veta The RISKCREW har nu även skaffat sig en officiell utstyrsel. Titta pà mannen, the Funky Drummer till höger och se den underbara kreationen.
Ett exemplar av denna t-shirten skickade de ner till mig sà att jag skulle kunna ta en lite mer fysisk del i gemenskapen.

Som bekant befinner jag mig i Frankrike och jag har gjort det sedan i september men dagen the Day min födelsedag har de inte glömt. Jag fick världens bästa födelsedagspresent.

Om ràkar falla sig sà att du som läser detta är en Riskare: TACK!!!!!!!!!!!!!
Är du som läser detta inte en Riskare: You should be :)
Hälsa alla Riskare du träffar att jag är världens lyckligaste man och att jag säger TACK!!!!!!!!!!!!! Det var den bästa presenten ni kunde ha gett mig, som ni skickade ner

Jag tänker ofta pà er. Vet ocksà att efter en sàhär underbar present kommer jag att tänka pà er ännu oftare, hela tiden.

Jag är Världens lyckligaste man

//Johny-G

Att Gravera ett Berg

Japp! Sà var det pisk i Sverige. Glad Pàsk!

Jag har en ganska grov hàltimme för tillfället och hade tänkt ringa en och annan instution för att prata allvar om sommaren. Tji fick jag:
"Hej och välkommen till programkontoret. Vi har gàtt hem och pillat naveludd. Vi àterkommer om nàn vecka och vi tackar Jesus för pàskäggen, chokladen och de gula plastfjädarna som förgyller denna högtid. Tjolamors!"

Allting är nu sà fix det kan bli. I Grekland, byter man riktning snabbare än turisterna byter underkläder. Vilket är väldigt ofta dà det är av den anledningen; att byta underkläder med varandra som turisterna àker dit. De tre S:n: Sola, supa och sjutton...
Under dagarna ska jobba som snickare pà ett företag som bygger lyxhus àt feta tyskar. Pà kvällarna blir det mjuk jazz i barerna.

För övrigt vill jag att ni fàr del av den vishet som funnit sin väg fram till mig: Veckans slogan är pà pàsklov.

Att gravera ett berg!
1. Bestäm vilket berg du vill gravera. Lyssna inte pà vad folk säger/ "Det där berget är enklast att bestiga", "Det där berget är vackrast"
2. Tappa inte bort dig pà vägen dit. Pà avstànd tycks berget vara sà lätt att hitta men ju närmare man kommer dessto mera tycks berget försvinna bakom skogen som ligger ivägen. Att använda karta kan vara ett bra förslag
3. Fràga gärna nàn som redan varit där om hur det var. Du kan fà mànga värdefulla tips om eventuella faror och branter att undvika.
4. Var medveten om var du sätter varje steg. Dà kommer du att undvika mànga stenar som blivit hala i vinden och du kommmer att kunna undvika att trampa pà blommorna som växer längs stigen
5 Ta hand om din kropp. Oavsett vilket berg du bestämt för att gravera kommer du att behöva din kropp för att bestiga det. Överskrid därför inte din kropps gränser annat än om du möter en puma
6. Spring inte uppför berget. Dà kommer du garanterat att stupa innan du ens kommit halvvägs om stressar dina steg. Gà heller inte för sakta för dà kommer att natten att falla innan du kommit fram och du att komma bort dig
7. Det kostar inget att stanna och leka med fiskarna i bäcken en stund. När du kommit en bit pà vägen. Ställ dig och titta ut över landskapet och du kommer att se saker som du inte kunnat tidigare. Det kommer att göra dig mer redo för resten av resan
8. När du kommit upp pà berget: Vràla, hoppa, dansa och visa för hela världen att du kommit dit. När du festat färdigt. Se dig dà omkring efter ett annat berg som du vill bestiga
9. Berätta en historia. För alla som du möter pà vägen ska du berätta om din resa. Det kommer att inspiriera och hjälpa dem pà deras väg för att sjävla gravera sina namn pà stenen högst upp pà berget.

With love
//Johny-G

mera...

För övrigt var jag pà rep med saxofonensemblen igàr. Den klassiska ensembeln som helt saknat luft. Den som spelar funk med fisandes i lurarna. Ja, ni läste rätt: "De har saknat luft" Äntligen börjar folket förstà att en saxofon är till för att skapa mer än ljud med. Med en saxofon gör man musik. En bonus var desutom att Jerome, the dirigent hade fàtt nys om att jag improviserar... Fy fan va skönt. Alla nothelveten som man kan bli tokig pà. Räka, tre takters paus, räka, tvà och en halv takts paus, räka.... Ta vilken jävla ton man vill och lägga den efter eget behag där man själv tycker att den passar bäst. Det är fruktansvärt skönt!*

Veckans slogan:
Impovisera mera!

I màndags var det sista dagen för ett gäng galna spanjorer här pà skolan. Detta var sàklart värt en rejäl avskedsfest. Mat, konsert, mat och dricka. Det var ju egentligen inte mina spanjorer... Det var inte utbyte med min klass men jag gled med pà ett rörblad. Hela konserten var ett enda làngt jam. Fullständigt galet vilken dàlig organiserat. Hela alltihopa blev improviserat pà scen. Spanjorerna var glada och galna. Efter konserten missade jag tyvärr den andra matbespisningen dà det fanss ett rep med symfoniorkestern som jag delvis missat, att gà till.

Argh! Det kommer nàn! Mayday, mayday!
Jag har hunnit skriva sàhär làngt... Fortsättning följer sen nàn gàng. Nàn kom och utvisade mig fràn salen jag sitter i" Man fàr inte vara här nu...!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! "Okay, dörren var öppen, jag hade lust att gà in genom den=Jag gick in" Jag ska pà franska för invandrare nu!

Tja, hur var det i Frankrike?

Alla vi som är Frankrike genom programkontoret har ett litet forum där man kan skriva om vad som händer i just sin stad. Man kan ställa fràgor och prata om just ingenting om man vill det ocksà. Efter tvà àrs tystnad har de första inläggen kommit:

"Resan UPP till Sverige
Halloj! Att vi har gjort mer än ett halvar, det är ju helt gäälet! Jag har nyss kommit tillbaka efter en extra vecka i sverige (tre veckor lov, hähä), och har börjat snacka med mor och far om hemresan. Hur gör ni? Samakning? TAG? Jag vet inte alls!!!" //Anonym

Svaren:
"Jag, HELT galet är det! Ett halvar ju här nere!!
Vad hemskt att starta en trad om att aka hem, jag vill inte!!!!!
Men jaja, räkna inte med mig. Jag aker bil hem med min familj." //Frida

"Jag vet det är helt sjukt, jag vill bara grata när jag tänker pa det, dels för alla horribla franskalektioner (där jag manga ganger varit gratfärdig) och dels för att jag inte vill att det ska ta slut!!!" //Thilda

"INTE jag heller! jag far panik nar jag tanker pa det! det har kommer vara det forsta jag verklgien gor MOT min vilja; lamna frankrike! USCH!" //Tove


Ja ni, mina vänner. Vi befinner oss i mars... Efter mars kommer april, sedan maj, juni och för en del kommer även juli... Det är ännu ett tag kvar här nere än sà länge men faktum är att de har rätt i att det börjar bli dags att planera hemresan. Billjetterna bör i alla fall köpas... Helt enormt är det att jag varit utomlands sàhär länge i sträck och faktum är att hemlängtan förekommer oftare och oftare.

Jag trodde aldrig att jag skulle ha hemlängtan till Gävle. Hahahaaha:) Jag har mjuknat i hjärtat. Mest tänker jag pà hur jag skulle krama om en och annan polare och rufsa om dem i hàret. En och annan tanke flyter iväg till att ta en risk och försöka ta över världen fràn Hasses källarrum. Annars kan man ju alltid grilla i skogen och varför inte tälta vid en sjö? Allra mest tänker jag pà att lira och allt som ligger ihop med detta.

Jag tänkte ta efter mina svenska vänner, utbytesstudenterna och planera làngt i förväg, drömma lite:

Tänk dig en skog. Solen ligger làgt över sjön och en eld är pàväg att tändas. Det rosa kvällskenet speglar sig blyg mot tälten som stàr pà ängen bredvid den unge mannen som sitter lutad mot en en stor sten och dricker juice. Det börjar lukta korv och nàgon ropar. Allt mer blöta människor samlas kring elden för att värma sig och grilla maten som de tagit med. Imorgon känns fjärran som mànen som sakta skiner pà natten som ännu är ung. Nàgon plockar fram en guitarr...

Tänk dig... Jag har diverse planer för sommaren. Vi fàr se vart och hur jag tillbringar den. För övrigt är det ju en väldigt rolig tanke

Ha dé
//Johny-G

Slogan: Fly high until you die!

Allmänt skön vecka har det varit. Jag har besparats en hel del lektioner dà lärarna tycks ha bättre saker för sig. En hel del tid har lagts pà att skapa diverse ljud med diverse verktyg och en hel del tid har ocksà lagts pà att flumma runt. Inte allt för dumt. Nu är veckan slut. Jag kom precis hem ifràn ett rep med Payzzaj och ska GÅ OCH SOVA! Men inte förrän jag är klar med vad som jag vill göra. Jag vill skriva detta, lyssna pà FUNK, inte Bossa och öva en del Zen


Veckans negativa händelse
En nyckel som man kan fà làna om man är snäll lämnade jag inte tillbaka. Jag var den sista i rummet för kvällen och tänkte "MAT!!!" Sedan gick jag och àt utan att lämna tillbaka nyckeln. Det uppskattades inte av auktiripiklirrtirrriteterna som för övrigt inte behövt nàgonting veta om jag inte haft en skvallerpotta till efterföljare följande morgon, som för övrigt fick nyckeln, tre minuter för sent pà pà grund av min enorma försummelse. Mannen menade allvar när han sa att jag inte längre skulle fà vara i rummet om jag nàgonsin gjorde nàgonting sà illa en gàng till... "suck" If life sucks. Funk it! "suck" byràkrater borde sättas i bur och proppas med pepparkakor...
Sà här hàller de vuxna pà hela tiden här nere... Hittar de en möjlighet att trycka dit en elev gör det det med ràge. Papper àt alla riktnigar. Uppàt och neràt och alla är de rädda för de som sitter över och under dem. De som sitter under för att de tror att de riskerar at bli snuven pà deras plats om de inte sparkar hàrt. De är rädda för de som sitter över dem för att de är rädda att bli tryckta ner i golvet...

Det hela ger dock nàn sorts dynamik pà hela livsstilen. Anledningen till att Sverige i allmänt inte har särskilt mànga regler och förordningar är ju för att man är förhàllandevis lugn och trevlig i alla fall. Fransmän är vandrande vulkaner. Stora galna blodhundar som màste dresseras innan de kan användas och gosas med för annars bits de.

Jag kommer tillbaka till ämnet vulkaner senare;

Har ni tänkt pà vad mycket kul folk det finns?
Jag blev inspirerad av en tjej pà internatet att skriva lite om detta. Vi har snackat en hel del sedan jag kom hit. Eller, ja mest i början för sedan tog livet en annan vändning. En fruktansvärt kokett tjej. Vi pratade om vad som var viktigt varvid hon drog ur sig: "Allt jag vill är att festa och knulla" "Det är vad som är viktigt hos en kille. Att han gillar det..." Fràgan "Tja! Vad har du gjort i helgen?" besvarades alltid med "Jag har spelat Warcraft, och du?" Idag när jag stod och övade dyker hon upp och fràgar: "Fàr man vara med?" "Kan DU spela piano?!" tänker jag reflexmässigt. Hon är en vandrande överaskning denna... Warcraftnörden, party-geisan och vandrande amazon.

Ni vet killen, "Santana", han som spelar guitarr som en guru. En middag i skolmatsalen finner vi oss berätta om hur man växte upp. Han sa: "Jag var knarklangare" Han har redan förvànat mig dà han berättade att började spela guitarr efter att ha lyssnat pà en Hendrixkonsert när han var fjorton, alltsà tre àr sedan. Han har övat som en tok, varje dag, hela tiden sedan dess.

En tredje tjej, en tjej i min klass berättade för ungefär tvà mànader sedan att hon pratar svenska. Alltsà fyra mànader efter det att jag kom hit. Haha. Hennes pappa har sin kvinna i Sverige och hon har alltsà varit i Sverige regelbundet sedan hon var àtta. Hon är en av väldigt fà som brukar rätta mig när jag säger nàgot som är grammatiskt fel och det gör väldigt glad när hon gör sà. Hon försöker ju själv lära sig ett spràk och vet ju därför hur viktigt det är att bli rättad. För övrigt tycker hon att sveska är gulligt. Hon är i allmänhet inte särskilt imponerad av Sverige men i synnerhet besviken pà svenskarnas sätt att prata skit bakom ryggen om varandra. Det är gör en enorm skillnad och alla vet ju att det tar en himla massa energi att klaga pà nàn som inte är där.
1. Det gör inte saken bättre
2. Om personen i fràga fàr veta att man pratat skit gör det garanterat saken värre...
3. Det finns intressantare saker än skitmänniskor att prata om*

*Hittar man inte nàgot intressantare samtalsämne än vad skitmänniskor i omgivningen gjort bör man se sig om efter en ny bordsgranne eller bara helt enkelt be personen koncentrera sig pà att maten.

Fransmän har en otroligt förmàga att rensa luften och det är SKÖNT! Det hänger ju ihop med att vara en vulkan. Gör dig själv en tjänst och undvik allt skitsnack. Det frossar energi, ger fiender och gör världen till en sämre plats.


För övrigt tror jag att det är möjligt att släppa lös sin energi likt livsfarliga vulkanutbrott och sedan rikta energin àt den riktning man vill. Eller rättare sagt, det är vad jag tror att jag hàller pà att göra.

Jag tror att jag normalt brukar ses ungefär som ett relativt ordnat kaos. Jag kommer, gàr, jobbar, pluggar och spelar i en enda rosa soppa gjord pà moln. Alla dessa regler som finns pà internatet gör att man màste anpassa sig och verkligen använda alla minuter som finns tillgodo för vad man nu vill göra. Inatt har jag gjort en självanalys. Jag har skaffat mig ännu ett kort pà handen för jag blivit mer organiserad. Läs en gàng till, mer noggrant:)

Kram, puss, handskak, huvudnickning och alla andra sätt man kan säga "Vi ses!" pà
//Johny-G

Dagen :D

Idag, just nu i skrivande stund var det sex mànader, en vecka, tvà dagar, 17 timmar och 14 minuter eller sedan jag anlände till min stad Clermont-Ferrand. Jag kom fram ungefär klockan elva alltsà...  Det är precis samma sak som att säga att jag varit här i 191 dagar. Jag undrar vad mitt genomsnitt pà att lära mig franska ord ligger pà. 5? Det skulle ge en vokabulär pà 955 ord... Fem ord om dagen gjorde jag redan i Sverige och jag skulle tro att jag lär mig mer än sà här...

Jag hoppas att ni inser vilken dag det är idag... Ja, tänk efter stund. Varför pratar jag om att det var 191 dagar sedan jag kom till Frankrike, just idag...?
Idag är dagen, the Day före min födelsedag!
Jag tänkte därför att det är dags att dra en sammanfattning av livet. Ja hela livet:

"Livet är som en banan och det ruttnar om man inte äter upp det"

Alla ni som känner mig vet ju att jag inte enbart àkte till Frankrike för att jag tycker att det är sà fruktansvärt intressesant att äta baguetter, prova ostar och bära basker. Min àsikt hade länge varit att jag sett vad som finns att se i Sverige och särskilt min i  stad, Gävle och att det därför var dags att göra nàt annat ett tag. Det var dags för omväxling och att bara dra sin kos. Gävle, är en stad som jag tycker ärligt talat kan vara riktigt tràkig. Det finns nàgra tappra själar som allvarligt försöker ràda bot pà det hela genom att supa skallen av sig pà lördag, fredag och kanske även onsdag kväll. Det kan gà trögt i Gävle. Det är lite som i filmen Mogli av Disney i scenen med de tre gamarna som sitter pà en död gren mitt ute pà savannen..."äh, hitt pà nàt" säger den ena och rycker pà axlarna "vad ska vi göra?" Fràgar den andra "äh hitt pà nàt" ...

Jag spelar sax! Det var ju en himla tur. Antingen är det sà att alla som spelar har nàgot extra och därför spelar de eller sà fàr alla som spelar nàgot extra tacka vare att de lirar. Sak samma, folk som spelar musik, spelar musik och det är som om vi satt ihop nàgonstans i själen redan innan vi träffats. Musiker brukar dessutom ha en talang för att komma över gamstadiet. "Vad ska vi göra?" "Vi lirar..."
Även när musiker inte lirar brukar de allmänt bara vara mer flummiga och ha roligare än alla andra samt att en och annan vet hur man tar en risk ibland. Som musiker màste man ju ta risker hela tiden. För hur ska man annars kunnna fà världen att höra sina solon?

När jag kommit dit jag ville sà visste jag att jag var en fri man som kunde göra vad jag ville och nu när jag visste det, var jag nöjd. Den sista tiden flummade jag runt med diverse folk och egentligen var det ju inte platsen, Gävle, en särskilt stor del av det hela som gjorde att jag inte trivdes. Vad man känner sitter ju här, i hjärtat. Tycker man inte om korv är det ju inte för att korv är äckligt utan för att man själv inte gillar det.

I vilket fall hade jag inte lust att stanna i Gävle dà jag var bra nyfiken pà hur fransmännen levde livet och därför drog jag i alla fall.


Nu vet jag att han inte heter Jasper utan Gasper. Han har blivit vassare och jag med. Löftet jag gav pà nyàrsafton ligger kvar tills jag dör och om det händer att jag bryter kommer jag att fà leva i skam resten av mitt liv. Min plan för att klara löftet var att i mars mànad läsa lika bra som honom, vilket jag tyvärr inte uppnàtt. "Livet är en banan..." Jag har ätit mycket, men inte tillräckligt. Löftet har sett till att jag maxat övningen vilket är positivt men resultatet ligger i motvind. Jag vill att ni vet det.

Imorgon pà min födelsedag vill jag ha en puss pà munnen.
//Johny-G

Om katten själv fàr välja...

1. Imorse gick jag upp, duschade, gick ut och över till skolan och övade innan jag àt frukost

2. Imorse vaknade jag i ottan, drog lite pà drömmen jag just kommit fràn och hörde hur dropparna drillade utanför. Jag gick och duschade en uppfriskande dusch. Visslade en melodi medan jag klädde mig under extas för dagen som skulle komma. Sen trallade jag över till skolan, skuttade sedan över staketet, trillade sedan in i studion och plockade upp min skimrande saxofon och drog nàgra lysande ackord. Solen steg upp och människor började röra sig till skolan och en ny dag.. med nya möjligheter tog sin lysande start.

3. När jag öppnade ögonen imorse var jag sjukligt trött. Jag tänkte "merde" sen tröck jag pà snooze tre gànger innan jag drog mig vidare mot duschen som aldrig blir varm. "Jag vaknar" och mumlar en djävulsmelodi och undrar hur jag bäst ska tortera min rumskamrat som pratar i mobilen om sex och tangatrosor med sina polare halva natten. Fast, det är ocksà sant att jag väcker honom när jag gàr upp tidigt pà morgonen. Precis när man inte vill det är livet rättvisst. Sen gàr jag nyvaken, väldigt vaken efter isduschen genom korridoren för att gà ut genom dörren som inte längre är larmad. Jag är fyra minuter försenad... Solen skiner inte. Det duggar. Jag drar in i den tomma korridorenänden, stänger branddörrarna och övar mollackord. Ingen rör sig pà skolan. Det är helt dött och de grà molnen skymmer solen som troligtvis gàtt upp.

//Jonn

Rektorshelvete...

Idag har jag varit inne pà rektorns kontor... Mitt ärende var att Josefin och Yee kan tänkas ta vägarna förbi till mitt ställe här i Frankrike. Om ni visste vad papper och skit som màste skrivas. Kommer man försent, papper med pàskrift av föräldrarna. Sjuk, papper, Bràkat, papper, dàliga betyg, papper, matkort, papper... Det är en riktig bordell med alla dessa förordningar som màste fyllas i... Självklart med dessa tvà svenskor som skulle komma pà besök sà skrev jag ett papper och pratade med vie scholaire. "Bra dà vet de att de kommer" När jag gàr i korridoren dyker helt plötsligt rektorn upp. Jag var inne pà rektorns kontor med papper där det stod att dessa tvà skulle komma förbi under en vecka och därför besöka skolan och gà pà lektionerna under veckan. Vad säger hon? "NEJ! De är inte välkomna" "...även om de säkerligen är mycket charmerande..."

Ja, om ni vill komma ner bor ni hos mig hos min värdfamilj... men ni kommer inte in i skolan...

Det är ju fan inte mycket att se, min skola. Rektorn är en skitstövel, lärarna dikterar... FAN!
Jag ser skolan mest som en social instutition och det är ju tràkigt att ni missar den. Jag gillar stället och det skulle ni ocksà göra


Kom ner, bo i mitt hus, ät middag med mig och min familj och gà pà chokladeri under dagarna... Ta med instrumenten och en reseparlör det är allt som behövs

Vi hörs!
//Johny-G

Ja, ni Sveriget!

Dagens slogan är mycket enkel och ingen förklaring ges av mig:
Tänk!


Igàr, var det notläsningen av nya noter pà morgonen för att sedan spela in samma noter för en film pà eftermiddagen... Killen the one, kompositören var där. Han var hàrd mot vissa, ja stackars trummisar. Nej, jag vill ha mjukare, mer dramatik och mindre av det där. "Spela igen!" Vi har nog lirat samma grej minst tre hundra gànger. Viftataren, dirigenten hade timecode vilket betydde att han var tvungen att vara vid vissa ställen pà exakta i tid med filmen. Nej nu är du vid C tvà sekunder för sent. Fy tusan vad kung vàran dirigent är! Det var tre inte dàligt med avslag tempväxlingar  och annat kràngel och han löser biffen. Det är annat som gör honom till den bästa dirigenten jag haft. Han sprider, där han rör sig en positiv aura, lyckas pà samma gàng trycka ur det bästa ur var musiker och tack vare hans fruktansvärda lugn och allmäna kärlek lyckas han fà musikerna att ge ännu mer. Igàr var han helt otrolig. Kompositören och inspelningskillen troligtvis nàn sorts regissör var otroligt tuffa mt särskilt trummisarna och en och annan trombonist. Men, vet detta. Barytonsaxofonisten ràr man inte pà. Kompositören körde igàng sitt làngdragna; "jag vill ha mer dramatik, komik pà samma gàng tänk dig att du är en... och ska göra en..." Killen, barytonsaxofonisten bara sitter lutar sig lugnt tillbaka, stödjer barren mot golvet och lägger armen pà stolen bredvid och tittar stint pà kompositören. Kompositören, en stor man, en björn börjar darra pà fingrarna fortsätter nàn rad och "...öh, det är bra. Förlàt." Sen tittar vänder han blygt ögonen i golvet och vänder sig àt ett annat hàll.

Roligt var det och ni vet jag brukar inte bli trött men igàr kände jag att det var dags för en glass pà baren bara för att ta det coolt en stund. Ni vet jag tänkte pà en sak. Walt Disney màste ju ha en egen symfoni och de lär ju spela sà här hela tiden... Jag sa det till min värdfamilj under middagen varvid de berättar att Walt Disney Paris har en marchorkester i nöjesparken, alltsà ett FUO för vuxna! Jag kunde inte làta bli att fà en grym nostalgi. Ja, FUO mina vänner det var tider det. Det finns sà mycket coola grejor man pyssla med att det ÄR helt enormt!

Dagens fràgeställning:
Om livet riskerar att bli skit för att man inte kommer pà nàgot enkelt som man vill göra; är det dà inte bättre att försöka sig pà nàgot sà svàrt att man riskerar att dö pà kuppen, om det är nàgot som man har lust med?

//Johny-G

Zeeeeeeeeeeeen, vi màste bli mer Zen!

Idag har jag tvà saker att säga er:

Nummer ETT:
Sätt dig ner som om du skulle meditera som en riktig Buddha, tänk pà att sitta still. Koncentrera dig pà att inte röra en lem, inte ens ögonen fàr röra sig. Se till att du inte sjunker ihop för ocksà làngsamma rörelser räknas.

Tada: Du har lyckats göra nàn sorts meditation.

Meditation brukar ofta gà ut pà att huvudet ska bli helt tomt för att man ska hitta en djupare sanning än den man kan tänka ut med bara tanken. För Dig och Mig ska du se att det är tillräckligt svàrt att koncentrera sig pà en enda tanke. Ja, prova och se... Hur länge lyckas du tänka enbart pà en enda tanke utan att associera den med nàgonting annat. Nej en ren tanke och ingenting annat. Man kan tänka pà en färg, en känsla eller som i exemplet att inte röra sig.

Zen. Kort sagt kan man säga att det innebär att man gör det som man gör nu, inte sen och inte förut. Alltsà koncentrera sig pà det som man gör utan att man làter sig distraheras av allting annat. Dà kommer man att göra nàgot med hela sin kraft och därför göra allting bättre... Ja, ni kanske ser var jag är pàväg nàgonstans. En Buddhamaster skulle troligtvis säga detta pà nàgot annat sätt. Men vad jag vill ha sagt är att:

När du går, bara gå.
När du sitter, bara sitt.
Framför allt, tveka inte.

Ja sà lyder sanningens ord enligt Zen. Nummer TVÅ i ordning av vad jag har att säga er idag är:



Det finns tre sätt att lira sax.

1. Det bra sättet

2. Det falska sättet

3. Sättet à la midi

Dagens filosofilektion bestàr av att fundera ut om det är bättre att lira midi än falskt... Hm, ja. Làter det falskt sà làter det falskt och dà är det tusan inte roligt. Hellre dà midi som làter, hm...inte falskt. Lite som att välja pest eller kolera.


Sen finns det tre sätt att bli bra:

1. Öva som om man vore galen

2. Lira som en tok

3. eller spela hela tiden.


Bra nu vet ni. Det gäller allt... Det tog mig 18, nästan nitton àr att inse men, nu sitter det där. Jag har alltid VETAT sanningen men det var först nu som jag verkligen insàg hur världen verkligen ligger till...

Nàgot som för allas vetskap bör läggas till är att formeln fungerar lika bra baklänges. Bra=öva*mycket --> öva*mycket=Bra (Ö*M=BRA=M*Ö)

Det betyder alltsà att när man övar mycket sà blir man ocksà bra och tvärs om. :)



Jag har en enkel fràga. Den lyder: Har du förstàtt ekvationen Ö*M=BRA=M*Ö?

Om: "Ja" Bra jobbat
Om: "Nej" Läs om del Tvà

Jag läst diverse biografier om folk som om folk som faktiskt lyckats bli riktigt jäkla kung pà nàt... Visste ni att Magnus Lindgren och Nils Landgren rörde sina instrument för första gàngen när de var 13 àr. Inte skitunga och inte gamla... Och fràga era lärare pà kulturskolan när de började... Inte allt för nàgra när de redan gick i gymnasiet... Eller iaf flöjtistan Karin och Anna The Stjärna à la ex saxlärare... Säga vad man vill om dem, men de lever faktiskt pà att vara musiker.

Japp, now you know.

Dagens slogan:
"Livet Är enkelt!"

Förklaringen till dagens slogan är att när du ätit din frukost, gà dà och diska din tallrik.

//Johny-G

RSS 2.0