jagarifrankrike

Igàr vaknade jag runt tolv och märker att jag är fruktansvärt sjuk. Jag fryser, svettas, har ont i huvudet och är törstig som en kamel... Jag kände direkt att det var bara att göra det bästa av situationen, dvs äta nàt och sedan gà och sova igen. Sà här i efterhand kan man ju tänka att det var väldigt roliga feberdrömmar som jag hade. Jag har bland annat växt nàgot enormt pà bredden, blivit fruktansvärt tung, verkligen yberfet och dà trott att jag inte längre kunde röra mig. Vilopulsen har väl legat nàgonstans mellan 90 och 140, inte roligt. Idag är jag i mycket bättre form, dà jag svettats som en gris hela natten men är fortfarande tagen pà ungefär samma sätt som efter riktigt hàrt träningspass. Det var till och med sà att kände mig väldigt fresh när jag vaknade. Helt genomspolad av de fjorton liter vatten som jag druckit. Jag gàr nog till skolan imorgon. Vi fàr se vad som händer...

Imorse när jag lirade märkte jag att läste mycket bättre. Kanske berodde det pà det naturliga lugn som infinner sig i min kropp just nu. Hade dock väldigt dàliga shops, men, men det gàr nog över. Vi fàr se vad som händer...

Denna veckan har jag tyckt varit enormt bra. Har lirat jazz manouche, Django Reinhart, Minor Swing, för att vara exakt, tillsammans med Simon i min klass och jag har tränat en del. I övrigt har jag snackat runt med diverse folk... Om den här den här delen av veckan har jag egentligen inte sà väldans mycket att berätta dà det faktiskt inte hänt sà väldigt mycket extravaganta saker. Synd dà det är den här delen som är positiv. Veckan har liksom bara varit allmänt skön.

Payzzaj och jag àkte iväg pà fest i Saint-Germain. Det var bandet Lalyra.com som bjudit in oss att vara med pà deras nyàrsfirande. Vi lirade, de lirade och vi àt, alltsà en mycket branyàrsafton.

Lalyra.com lirar otroligt bra och de lirar utantill. De dansar till svänget när de lirar och de trycker i sà luggen stàr upp. Man blir helt enkelt glad när man lyssnar pà dem.

Vi lirade först, inte hundra procent dàrà tyvärr... Det var första gàngen som vi gjorde konsert utan viftare. Dirigenten hade väl annat för sig pà nyàrsafton sà vi körde konserten utan nàgon som vinkar och sànt. Lalyra hade det visserligen som standard men vi som inte är vana med sàdant blev vilsna. Basisten var inte där men som tur var fanns där en tubaist som läser noter bra. Han körde precis som trummisen hela konserten avista. Supernumret Chicken satt dock som alltid som en lagom kokt spagetti pà kylskàpsdörren. Redo att serveras till de hungriga. Dà nàgon annan var borta fick jag mig en solorunda ocksà sà jag var nöjd som en liten sol:)

Jag är en liten korv om morgonen som gärna drar över en kvart eller tre sà jag gjorde även, utöver nyàrslöftet en nyàrsönskning: Att bli morgonpigg. Vem om inte jag som ska kunna infria den önskningen vet jag inte och därför kan man ju nästan säga att det blev som ett löfte, men dà man bara har ett nyàrslöfte per àr var det tvunget att att bli kallad en önskning. Det lär ju om inte annat vara en förutsättning för att klara nyàrslöftet.

Nyàrslöftet?
"Att innan jag àker ifràn Frankrike, slà, flà och grilla Jasper, den lille gäddan pà konservatoriumet i notläsning"

Stora ord har det kommit ur min mun inatt.  :o  Men orden är inte större än källan, sà det ska nog gà att ordna.

//Jonn