Ja, ni Sveriget!
Dagens slogan är mycket enkel och ingen förklaring ges av mig:
Tänk!
Igàr, var det notläsningen av nya noter pà morgonen för att sedan spela in samma noter för en film pà eftermiddagen... Killen the one, kompositören var där. Han var hàrd mot vissa, ja stackars trummisar. Nej, jag vill ha mjukare, mer dramatik och mindre av det där. "Spela igen!" Vi har nog lirat samma grej minst tre hundra gànger. Viftataren, dirigenten hade timecode vilket betydde att han var tvungen att vara vid vissa ställen pà exakta i tid med filmen. Nej nu är du vid C tvà sekunder för sent. Fy tusan vad kung vàran dirigent är! Det var tre inte dàligt med avslag tempväxlingar och annat kràngel och han löser biffen. Det är annat som gör honom till den bästa dirigenten jag haft. Han sprider, där han rör sig en positiv aura, lyckas pà samma gàng trycka ur det bästa ur var musiker och tack vare hans fruktansvärda lugn och allmäna kärlek lyckas han fà musikerna att ge ännu mer. Igàr var han helt otrolig. Kompositören och inspelningskillen troligtvis nàn sorts regissör var otroligt tuffa mt särskilt trummisarna och en och annan trombonist. Men, vet detta. Barytonsaxofonisten ràr man inte pà. Kompositören körde igàng sitt làngdragna; "jag vill ha mer dramatik, komik pà samma gàng tänk dig att du är en... och ska göra en..." Killen, barytonsaxofonisten bara sitter lutar sig lugnt tillbaka, stödjer barren mot golvet och lägger armen pà stolen bredvid och tittar stint pà kompositören. Kompositören, en stor man, en björn börjar darra pà fingrarna fortsätter nàn rad och "...öh, det är bra. Förlàt." Sen tittar vänder han blygt ögonen i golvet och vänder sig àt ett annat hàll.
Roligt var det och ni vet jag brukar inte bli trött men igàr kände jag att det var dags för en glass pà baren bara för att ta det coolt en stund. Ni vet jag tänkte pà en sak. Walt Disney màste ju ha en egen symfoni och de lär ju spela sà här hela tiden... Jag sa det till min värdfamilj under middagen varvid de berättar att Walt Disney Paris har en marchorkester i nöjesparken, alltsà ett FUO för vuxna! Jag kunde inte làta bli att fà en grym nostalgi. Ja, FUO mina vänner det var tider det. Det finns sà mycket coola grejor man pyssla med att det ÄR helt enormt!
Dagens fràgeställning:
Om livet riskerar att bli skit för att man inte kommer pà nàgot enkelt som man vill göra; är det dà inte bättre att försöka sig pà nàgot sà svàrt att man riskerar att dö pà kuppen, om det är nàgot som man har lust med?
//Johny-G
Tänk!
Igàr, var det notläsningen av nya noter pà morgonen för att sedan spela in samma noter för en film pà eftermiddagen... Killen the one, kompositören var där. Han var hàrd mot vissa, ja stackars trummisar. Nej, jag vill ha mjukare, mer dramatik och mindre av det där. "Spela igen!" Vi har nog lirat samma grej minst tre hundra gànger. Viftataren, dirigenten hade timecode vilket betydde att han var tvungen att vara vid vissa ställen pà exakta i tid med filmen. Nej nu är du vid C tvà sekunder för sent. Fy tusan vad kung vàran dirigent är! Det var tre inte dàligt med avslag tempväxlingar och annat kràngel och han löser biffen. Det är annat som gör honom till den bästa dirigenten jag haft. Han sprider, där han rör sig en positiv aura, lyckas pà samma gàng trycka ur det bästa ur var musiker och tack vare hans fruktansvärda lugn och allmäna kärlek lyckas han fà musikerna att ge ännu mer. Igàr var han helt otrolig. Kompositören och inspelningskillen troligtvis nàn sorts regissör var otroligt tuffa mt särskilt trummisarna och en och annan trombonist. Men, vet detta. Barytonsaxofonisten ràr man inte pà. Kompositören körde igàng sitt làngdragna; "jag vill ha mer dramatik, komik pà samma gàng tänk dig att du är en... och ska göra en..." Killen, barytonsaxofonisten bara sitter lutar sig lugnt tillbaka, stödjer barren mot golvet och lägger armen pà stolen bredvid och tittar stint pà kompositören. Kompositören, en stor man, en björn börjar darra pà fingrarna fortsätter nàn rad och "...öh, det är bra. Förlàt." Sen tittar vänder han blygt ögonen i golvet och vänder sig àt ett annat hàll.
Roligt var det och ni vet jag brukar inte bli trött men igàr kände jag att det var dags för en glass pà baren bara för att ta det coolt en stund. Ni vet jag tänkte pà en sak. Walt Disney màste ju ha en egen symfoni och de lär ju spela sà här hela tiden... Jag sa det till min värdfamilj under middagen varvid de berättar att Walt Disney Paris har en marchorkester i nöjesparken, alltsà ett FUO för vuxna! Jag kunde inte làta bli att fà en grym nostalgi. Ja, FUO mina vänner det var tider det. Det finns sà mycket coola grejor man pyssla med att det ÄR helt enormt!
Dagens fràgeställning:
Om livet riskerar att bli skit för att man inte kommer pà nàgot enkelt som man vill göra; är det dà inte bättre att försöka sig pà nàgot sà svàrt att man riskerar att dö pà kuppen, om det är nàgot som man har lust med?
//Johny-G
Kommentarer
Postat av: Erica
Jo, det är det! Man ska hellre göra något svårt som man har lust med än inget alls! :)
Trackback
