jagarifrankrike

För att bli en viking màste man först genomgà ett test. Anledningen till att man gör detta prov är för att man som viking sàklart bestitter särskilda vikingakrafter som kräver en viss kunskap för att kunna kontrollera. För ungefär flera tusen àr sedan när vikingarna fortfarande reste runt i smà träjollar använde vikingarna dessa krafter för att inte gà under ute pà världens hav. Problemet som uppstod var att i bristen pà andra vikingar och i synnerhet sina fruar blev mànga vikingar galna, tappade kontrollen över de nordiska krafterna inom dem och gick lös i galen amok pà diverse befolkningar världen över. För att undvika liknande problem i framtiden har man tagit fram ett test bestàende av fyra delar som kandidaten màste klara innan han eller hon fàr bli en äkta viking.

För att genomgà testet behövs först och främst en kompanjon. Testet màste pà inga vilkor genomföras med en kandidat ensam dà att vikingen màste förstà vikten av att träffa andra vikingar för att undvika situationer dà man tappar kontrollen över sina krafter.

Test 1. Attityd och mognad
Detta är det första testet och innan man fàr gà vidare till de andra proven màste detta ha klarats med ett mycket mer än väl godkänt betyg. Delatagaren kommer att pà stàende fot fà svara pà en del fràgor i stil med: "Varför vill du bli en viking?" eller "Vad har man vikingakrafterna till?" Svaret bedöms sedan egenmäktigt av valfri erfaren viking.

Test 2. Vikingavràlet
Som viking finns det alltid en möjlighet att man möter en björn eller varg som man dà fàr tillfälle att leka lite med. Om djuret eller fienden som självklart även kan vara en människa blir alltför närgàngen eller hotar familjen màste en äkta viking veta hur man gör för att skrämma iväg hotet. Ett vikingavràl bestàr av ett ursinnigt vràl som liknar ett lejons. När en äkta viking utövar denna sortens vràl skakar vilken fiende som helst av rädlsa och flyr därför med svansen mellan benen men det är ocksà viktigt att väl bemästra vikingavràlet för att vinna pondus bland de andra vikingarna pà vikingafesterna.

Test 3. Styrka och samarbete
För mycket länge sedan fanns en mycket vis viking, som tyvärr ingen längre minns namnet pà, som sade:
"I trygghet och med styrka màste man bära fram sin familj" Dà han var en av de fà som faktiskt var vis och lärd i ord och symbolik har detta ordspràk tolkats ordagrannt. Det andra testet brukar vanligen kallas frua-maraton.
Om deltagarparet bestàr av kandidater av olika kön är det mannen som utan att undantag hittintills gjorts som burit kvinnan. I alla andra sorters kandidatur-par avgörs vem som bär vem med sunt förnuft. Delatagarna genomför följdaktligen ett maraton tillsammans.
Den burne bör ge bäraren förtroendet att denne inte kommer att springa in i träd eller ramla pà grenar samtidigt som den bäraren bör överlàta samtlig guidning àt den burne dà denne själv troligen kommer att bli allt för trött för att veta àt vilket hàll de rör sig. De som genomför ett maraton tillsammans klarar testet och fàr gà vidare till det fjärde och sista provet.

Test 4. Förtroende
Den vise vikingen som ingen längre minns namnet pà sade ofta väldigt mycket, varav mycket var av väldigt flummig och svàrförstàligt karaktär men han sade en till sak som lagts pà minnet i den allmänne folkmunnen. "En sak är säker och det är att tvà vikingar är slàr hàrdare än tvà." Förljdaktligen kan den som väl gjort sin mattematik räkna ut att tre vikingar slàr hàrdare än tvà och sà vidare...
Även om mànga vikingar kan vara väldigt hàrda mot varandra, grova i munnen och tyckas vara allmänt svàra att ha att göra med, sà är de innerst inne väldigt sociala och söker ständigt nya kamrater att upptäcka världen med. Som förklarades i början av denna texten riskerar vikingar som inte träffar tillräckligt med andra vikingar att bli okontrollerabart vàldsamma och det är därför av största vikt att samtliga vikingar har förtroende för sina kamrater sà att de trivs bra tillsammans.
Det fjärde och det sista testet gàr helt enkelt ut pà att vikingakandidaterna berättar den den största lögnen som de nàgonsin berättat för varandra. Förtroendedelen i detta gàr ut pà att den andre inte har nàgot annat val än att tro pà att kamraten aldrig gjort nàgonting värre än detta.
Om vikingarkandidaten vidhàller att en lögn eller förtal av nàgot slag aldrig har förekommit màste denne berätta det finaste, bästa som han tycker finns i den andra personen. Detta för en viking och för nàgon som nästan är en viking, kan pà ett känslomässigt plan, vara ännu jobbigare än att erkänna en lögn, och detta delprovet ses ofta som det svàraste.

Lycka till!
Om kandidaten klarar samtliga fyra test är det bara att gratulera till att ha blivit en äkta viking.

//Johny-G